i don't feel like a sell out

Mitt humör blir så sjukt veckan före tjej-veckan. Det svänger och har sig, idag fattade jag fattningen helt.

(Samtal mellan mig och en säljare från canal viasat)
Jag: Hallå det är Josefine.
Han: Ja hej! Jag heter Henrik och ringer från canal viasat, är mari (han uttalade tillochmed min mors namn fel, han sa marii, hon heter marie)
Jag: Nej, som jag sa till dig förut.. Henrik. så kommer hon vara bortrest i några dagar. Du har redan ringt hit och frågat om henne.
Det hade han också, bara för några timmar sen sa jag åt den där jävla henrik att mamma skulle vara borta i några dagar.
Henrik: Jahaja, men jagtrodde du hitta på lilla du, jag vet hur känslga folk är för såna försäljare som oss.
Jag: Men vafan ringer du för då, om du ändå vet att folk ljuger för att undvika er?
Henrik: då och då får man in en och en annan träff, vettu.
Jag: HÄR KOMMER DU TAMEFAN ALDRIG FÅ IN EN JÄVLA TRÄFF SÅ SLUTA RING DITT JÄVLA CP.

Sen la jag på.. det här är inte första gången jag tappar humöret pga dom där jävlarna, jag hatar dom! aaah, påminn mig sen att ALDRIG ta ett sånt jobb efter gymnasiet. fyfan.

Förra gången jag blev sur lät det såhär..
Jag: Hallå det är Josefine.
Han: Ja hej, jag ringer från.. (kommerinte ihåg, det här var typ 2 år sen) är mamma eller pappa inne?
Jag: Nej, dom är döda. Dom dog för 1 vecka sen i en bilolycka.
Han: (tystnad).. Oj.. förlåt att jag störde. Klick!

Nu jävlar är det krig!