[Kent -747]
Jag har tillbringat hela dagen med alla sitta och kolla igenom gamla Kent videor på youtube. Jag lyssnar så sällan på dom nu förtiden (jag har alla deras skivor men jag förmår mig aldrig att lyssna på dom) Den jag nöter nu är tillbaka till samtiden som fortfarande är så jävla bra.
Idag insåg jag också en sak. Blir tårögd nu bara jag tänker på det. Jag måste kanske sälja min kent biljett till 18 november. Hur mycket det än smärtar att tänka påd et så kan jag inte undgå det faktumet att jag är helt pank. Hela mitt studiebidrag gick till festen och allting som hörde till den.
Nu blir det känslosamt, och för er som inte är trogna kent fans kan ni inte förstå. Ni kan tycka jag är töntig men det är verkligen det banden som betyder mest för mig.
Allt som har med dom att göra älskar jag, satt och tittade på "Så nära får ingen gå" - dokumentären häromdagen och ja, hade jag kunnat så hade jag gått.
Jag vill, så inåthelvete gärna men jag kan inte leva på 20 kr resten av den här månaden. Jag ka ninte låna från nästa heller för dom ska till stockholm.
Nu sitter jag och lyssnar på den engelska versionen av 747 och fastnar för meningen "Maybe this time it will bleed untill I´m free.."
Kommentarer
Trackback