14:th street




Nu har den kommit. Min älskade bil. 2 dagar innan jag tog körkort gick den sönder, blinkersen slutade fungera så vi lämnade in den. Det visade sig att man var tvungen att byta hela schecket så det har tagit sin tid. Så fram tills nu har jag kört medmin ors Fiat, blåa faran. I förmiddags kom morfar med den, pärlan. När han hade åkt tog jag min bilnyckel, satte mig i bilen och bara andades in.. Kände på säterna, pillade på knapparna, kände på kopplingen och startade. Jag tog en tur runt kvarteret, för att "känna efter". Det kändes underbart men gud vad ovan jag är. Man sitter mycket högre i den här, kopplingen är hur lätt som helst och växlarna trögare. Jag har kört med den bilen i 2 år men ändå har jag lyckats glömma bort allting på 2 månader.
Jag ska ta en sväng nu med, dundra på med en bra skiva och bara glida.
Min pärla, min älskade pärla är tillbaka hos mig.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback