i don't feel like a sell out

Jag skulle kunna somna här och nuuu.. Mer ansträngande än vad jag trodde att ha venisage. Det var ganska kul! Men efter några timmar blev det ganska segt att bara sitta där. Vi hade visning för 2;orna mellan 12 och 14, men jag skulle vara hos läkaren 14 så jag slapp en timme ungefär.
Det gick bra hos läkaren, men jag tror alla hae någonting emot mig.
Först på labben, när jag skulle lämna prover, stod jag utanför efter som jag ville inte bara klampa in och beordna dom att ta provor.
Efter ett tag börjar en tjej glo på mig.
Jag: Eh, Jag skulle ta prover för min hals..
Hon: JOSEFINE SJÖGREN? du kan sätta dig här! (pekar på en stol)
Jag trippar in försiktigt, hon går med bestämda steg mit andra sidan rummet för att hämta en pinne.
Hon: Gapa! SÅ, nu ska jag sticka dig också. Klar, du kan vänta där ute!

Jag får vänta, i 20 min. Självklart är dom försenade.När jag kommer in till läkaren..
Hon: Du kan sätta dig där. SKulle jag kolla dina öron?
Jag: eh, nej, min hals.
Hon: Ok, berätta. Vad har hänt.
( Jag drar hela historien)
Hon: Ok, du är röd i halsen. Pencilin i 10 dagar. Hejdå.
Jag: Jag har ögoninflamation också.
Hon: Ja men det går över av sig själv seru!

Bra sjukvård,det går över. Undrar om dom säger så till cancersjuka också.
Jag åkte tillbaka till skolan, vi åt lunch, hade öppet hus igen. Det bästa nu var att alla hade köpt massa goodis och sånt. Jag kan verkligen hålla mig från sötsaker. Men har jag väl börjat kan jag inte sluta. Jag små åt hela tiden. Bullar, chokladbollar, cider, saltapinnar, vindruvor, godis..
Himmelriket!
Klockan 19 var helvetet slut. Nu ska jag kolla på Desperate sen sova.
Puss.