we walked arm in arm, but i diden´t feel he's touch




Kom precis hem från jobbet. Dagen har gått riktigt fort trots att jag börja 6.45 imorse.
Dagens syn måste ha varit när jag och Sanna höll i sånggruppen.
Tänk er oss spela tamburin och sjunga "Vem kan segal förutan vind" Det var vid många tillfällen vi inte kunde hålla oss för skratt, inte de som gick förbi heller.

Jaha vad ska man hitta på ikväll då.. Jag måste verkligen skaffa mig en hobby, hatar att sitta hemma. Är redan rastlös och då har jag hunnit vara hemma i 40 min.
Jippie.

We walked arm in arm
But I didn't feel his touch
The desire I'd first tried to hide
That tingling inside was gone

And when he asked me
"Do you still love me?"
I had to look away
I didn't want to tell him
That my heart grows colder with each day

When you've loved so long
That the thrill is gone
And your kisses at night
Are replaced with tears

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback