åh vad jag älskar Kent ibland



Blås din vind ur din tro på
att tron i sig själv räcker till.
Att någon i sig själv kan vara nog.
Och jag, jag står maktlös inför kärleken igen.
Man blir ödmjuk inför kraften i rörelsen,
om man tror på någonting som du gör.
Att aldrig någonsin ge upp.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback