teeth




Min älskade anna-lena gick nyligen härifrån och det slog mig hur olika vänskaper man kan ha. Som med alla tjejerna, för mig är det självklart att dom alltid finns där sen har man vänskaper med folk där man inte ses lika ofta. Antagligen rinner det ut i sanden eller så är det som med mig och annis, varenda gång vi ses känns det helt naturligt.

Vi har känt varandra i 13 år typ och även fast vi har haft perioder där vi inte har hörts på kanske ett halvår känns det alltid naturligt när vi väl ses. Inga sura miner för ingen av oss har hört av sig utan man accepterar bara att man lever olika liv.

Nu har vi som tur är börjats umgås mer och det är jag så jävla glad för fyfan vad jag älskar den kvinnan.

Nog med djupa inlägg, ska spendera lite tid framför datorn och tv:n innan det är dags för en ny arbetsdag imorgon. Jag vill ha torsdag kväll så vi kan ha after work, haha!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback